Vad säger barnen? är en bok om konsten att intervjua barn. Hur skapar man tillit, hur förbereder man sig, vilken lagstiftning gäller? Har barn yttrandefrihet? Hur gör man barnperspektivet tydligt och hur ser man som journalist till att barnens röster lyfts fram i det offentliga samtalet? Men den handlar också om hur vuxenvärlden ser på och bemöter barn. Förord av barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson.
Vad säger barnen? är en personlig handbok, en kunskapsbank och en praktisk guide. Den kan användas som stöd för lärare, fritidsledare, teaterfolk, kulturarbetare och dokumentärfilmare. Och varför inte föräldrar? Boken är resultatet av ett arbete vid Stockholms dramatiska högskola där radioreportern Ylva Mårtens har varit verksam som lärare och forskare i drygt trettio år.
Ylva Mårtens har arbetat på Sveriges Radio i över 40 år. Hon tog initiativ till P1-programmet Barnen, men också telefonväkteriet Fråga Barnen! och bokprogrammet Barnens Romanpris. Hon är flerfaldigt prisbelönt för sina radioprogram och för sitt sätt att lyfta fram journalistik med barnens egna röster.
Vad säger barnen? kommer ut på Bokförlaget Atlas. Boken kostar 185:- och kan beställas här: www.webbshop.arenagruppen.se
Bilden av sjömannen med sina tre ränder på kragen, den korta bussarongen, de utsvängda byxorna, den rullande gången, den smala höften och de fladdrande mössbanden har behållit sin laddning och finns över hela världen. Matrosen i sin uniform är en metafor för såväl havet och friheten som längtan bort och hem.
Kvinnor i sjömanskläder väcker också förtjusning. Det svänger fortfarande om sjömanskostymen. Den är så grafiskt tydlig, så attraktiv! Sjömansflickan syns på långt håll, i randig tröja eller romantisk klänning med sjömanskrage.
Sjömanskostymen är en rikt illustrerad skildring av sjömansuniformen och hur den inspirerat barn- och kvinnomodet, konsten, teatern och filmen. Nio författare skriver utifrån lika många aspekter, alltifrån minnet av mammas hemliga matrosmössa på hatthyllan till sjömannen som ikon i den homoerotiska konsten och litteraturen.
Barnet i dokumentären innehåller korta texter av studenterna som gick magisterutbildningen Barnet i dokumentären läsåret 2012/13 på Stockholms dramatiska högskola. Ur innehållet: Allt är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig förord av Göran Odbratt, gästlärare och författare. Våga gå vilse och hitta berättelsen av Anna Blom, student och filmare. Hur vet jag att min idé är bra? – om idéprocessen i det dokumentära berättandet av Vaina Moore Briones, student, radioproducent, filmare och medielärare. Vad heter du? Hur gammal är du? – tankar och reflektioner kring de yngsta barnen i dokumentären av Christine Bjerborn. Freakshow – hur skildras barn med svårigheter i radio & tv? av Lotten Slätt. Radio fri – inslag från andra sidan muren av Arash Dehvari. Hela världen är som en fotbollsplan av Ebba Theorell. Det är 520 som tittar på mig och som helt enkelt älskar mig! av Frida Fernqvist. Jakten på det personliga berättandet av Karin Berglund.
Barnet i dokumentären
Åtta texter om att skildra barn och unga
dokumentärt i radio& film/tv
Stockholms dramatiska högskola 2013
Kan beställas på www.stdh.se
Hej, lilla vän: Nio essäer om barnprogram i radio & tv. Det här är sista numret i Dramatiska institutets skriftserie. Det blev en stridsskrift för barns yttrandefrihet. För att även tystlåtna barn ska höras. För en ny barnsyn. För att alla sorters barn ska känna igen sig. För verklig dialog. För ovanliga dockor i tv. För större vidsynthet kring barns olika åldrar. För mer tid för barnprogrammakare. För modigare manusförfattare. För en mer komplicerad barnkultur.
En skrift mot att utnyttja barn i journalistiken. Mot att okunniga reportrar intervjuar barn. Mot en vuxenvärld som inte förmår att lyssna. Mot stereotypa medelklasskildringar. Mot låtsasdemokrati. Mot fyrkantiga åldersetiketter. Mot kommersiella tendenser. Mot självcensur och ängslighet. Mot gullighet i barnkulturen.
Kära lyssnare är något av radiomediets höga visa. Ylva Mårtens är inte bara en osynlig men välbekant och kompetent röst i etern efter flera decenniers egensinnigt programmakeri. Hon känner väl radions många uttrycksmöjligheter. Hon är journalist och som sådan angelägen om att ge plats åt många röster. I Kära lyssnare intervjuar hon filosofer, psykologer och idéhistoriker. Hon citerar poesi och besöker sjukhus och fängelser. Hennes text är full av erfarenheter, idéer och tolkningar, men hon avstår klokt nog från att förenkla. Kära lyssnare – Radion som sällskap är både historia och kampskrift, reportage och idékälla. Boken är illustrerad med svartvita fotografer från radions framväxt.
Kära lyssnare – Radion som sällskap
Förord av Bengt av Klintberg
Carlsson Bokförlag i samarbete med Dramatiska institutet 2009